Olika regler finns för att fastställa när 4§ är naturligt och när det är Gerber. Den bästa regeln torde vara: 4§ är Gerber som hoppande bud eller när en trumf har överenskommits. 1 vårt land används Gerber oftast bara direkt på 1N eller 2NT-öppning

Gerber kan givetvis användas med trumfkungen som ett femte ess:

Key Card Gerber.

Extended Gerber (JA Fink, Ohio, USA) innebär att 4§ frågar efter antalet kontroller (ess 2, kung 1). Svaret 4¨ visar 0-1, 4© 2, 4ª 3 och 4NT 4 kontroller. Med 5 eller fler kontroller subtraherar svar­aren 5 (eller 10) från antalet och svarar på samma sätt.

Efter svaret 4¨ frågar närmaste bud om exakta antalet. Efter 4¨-4© visar 4ª 0 (eller 5 eller 10) och 4NT 1 (6, 11) kontroller.

Super Gerber (R Goldman, USA) När en lågfärg bestämts som trumf, direkt eller indirekt, frågar lägsta lediga färgbud efter ess. Svaren på Super Gerber är:

Vill svararen på 4NT föreslå en färg som trumf hoppar han till sexläget i färgen.

Jordan-Robinson föredrog 5NT för att visa två ess och renons, 6 i färg un­der trumf visar ett ess och renons i hoppfärgen. 6 i trumf visar detsamma men att renonsfärgen ligger över trumffärgen.

Jeff Rubens föreslog att bud på sexläget visar ett ess och renons enligt ovan Med minst två ess förnekar svararen först två ess och när frågaren därefter lägger av (då ju två ess fattas) på femläget visar svararen renonsen på sexläget.

I Sverige är det vanligt att man hoppar i renonsfärgen med två ess plus re­nons, och hoppar i trumf om renonsen ligger över denna.

När man tidigare visat stark hand (exempelvis med stark tvåöppning) visar hoppbudet tre ess och renons och som svarshand till en stark hand visar hoppbudet endast ett ess.

Svaret 5§ visar då 0 eller 4 ess, 5¨ 1/5, 5© 2/6 och 5ª 3 ess.

Kungarna i långfärgerna blir ess.

Svaret 5§ visar högst 1 poäng, 5¨ 1,5, etc.

San Fransisco är en liknande variant, där ess räknas som 3 och kung som 1 poäng. Svaret 5§ visar färre än 3 poäng, 5¨ visar 3 poäng, 5© 4 poäng, etc.

Med fördel kan startpunkten ändras till exempelvis 5 poäng när svararen lovat viss styrka i budgivningen

Svararen förutsätts ha minst ett ess. Konven­tionen används därför inte om frågaren visat en stark hand, exempelvis med en tvåöppning.

Svar på 4NT enligt reducerad skala: 5§ (0)1 ess. 5¨ 2 ess, 5© 3 ess, 5ª, 5NT 5 ess.

Frågaren fastställer därefter slutbudet direkt.

Kan även användas endast som hoppande bud.

Sjöbergs 5NT innebär att 5NT inviterar till storslam och lovar att alla förstakontroller finns. Svararen skall emellertid inte redovisa antalet kungar utan i stället kontrollbjuda sina andrakontroller eller speciellt viktiga kontroller.

Barons trumffråga innebär att färgen närmast under trumfen på sexläget frågar efter trumfdamen. Svararen skall bjuda storslam med trumfdamen, och eljest slå av med lillslam. Konventionen förekommer även utan essfråge-inledning.

Överföring till 5 5aug. När trumffärgen passerats genom svaret på essfrågan är det brukligt att ett ledigt bud under 5 Sang (i regel 5ª) ber svararen bjuda 5NT. Frågaren tänker i regel passa, men denna variant kan också användas för att få ytterligare precision i storslamsbudgivningen.

Blackwood OFMA (Nilsland-Ofsén) innebär följande metoder efter svar på Blackwood 5 ess:

Exempel med spader som trumf: 4NT-5¨

5©

5NT

6§

6¨/©

Nyckelfärg:

I flertalet fall finns endast en nyckelfärg, den överenskomna trumfen. I två fall finns emellertid två nyckelfärger: när en sidofärg bjudits av båda spelarna eller när partnern till en sanghand visat två färger.

Halvnyckelfärg:

När endast en nyckelfärg finns kan en annan bjuden sidofärg bli ”halvnyckel­färg”. Om flera sidofärger är bjudna kan endast en bli halvnyckelfärg. Generellt sett bör längsta färg och vid lika längd den först bjudna gälla som halvnyckel­färg.

Övriga regler:

Kungar som visas skall tillhöra antingen kategorin nyckelfärg eller halvnyc­kelfärg. Högst en kung får »ersätta» ett ess.

Damer får bara visas om de hänger samman med en kung. (Knappast någon jämställdhet!)

För att skilja på nyckel- och halvnyckelfärg sätter vi honnörer i den sist­nämnda inom parentes.

Högst två färger får vara nyckel- eller halvnyckelfärg.

Svar på 4NT (med en nyckelfärg):

5§

5¨

5©

5ª

5NT

5§

5¨

5©

5ª

5NT

Främst gäller färgfrågan kontroll i frågefärgen. Ett positivt svar visar antingen förstakontroll (ess eller renons) eller andrakontroll (kung eller singelton) plus en sidokontroll.

Negativt svar:

Utan någon förstakontroll bjuder svararen trumfen på lägsta nivå. även med andrakontroll.

Positiva svar:

a)     med andrakontroll i frågefärgen och trumfesset - hopp i trumf.

b)     med andrakontroll 1 frågefärgen och förstakontroll i en sidofärg - bjud sidofärgen utan hopp.

c)     med förstakontroll i frågefärgen - höj denna ett steg.

d)     med kontroll i frågefärgen och totalt två ess - bjud sang.

e)     med kontroll och totalt tre ess - hoppa i sang.

Efter svar på det första frågebudet är bud i andra färger än trumf nya frågor. Efter negativt svar på första frågan besvaras en ny fråga på samma sätt som den första.

Efter positivt svar på den första frågan: Utan andrakontroll bjudes trumfen; med andrakontroll bjudes sang; med renons höjes färgen ett steg.

Frågaren kan också återkomma med ett nytt frågebud i samma färg. Efter tidigare avslag bjuder då svararen: Utan tredjekontroll trumffärgen; med andrakontroll sangbud; med tredjekontroll och ett ess bjuds essfärgen.

Efter positiva svar gäller frågan typ av kontroll. Efter sangsvaret som visar två ess besvaras en upprepad fråga negativt utan ess i frågefärgen.

Efter svar som garanterar esset frågar en upprepad fråga efter andrakontroll. När frågaren är stark, exempelvis efter en tvåöppning eller när partnern spärröppnat, besvaras frågebudet positivt med andrakontroll även utan sidoess. Svaret i sang visar andrakontroll.

Färgfrågebuden var länge populära i Sverige men numera använder de flesta hellre kontrollbudstekniken, som ger mer samarbetsmöjligheter.

Det första frågebudet i ny färg kallas Alfa-fråga. Svaren på denna är följande:

Efter negativt svar kan frågaren avge en ny Alfa-fråga. Efter positivt svar blir däremot ett frågebud i ny färg Beta-fråga. Svar på denna:

Trelde-frågebud beskrevs i »Dansk Bridge» nr 309-314.

1. Normal Selektiv Smith. 4NT frågar efter ess och kungar i bjudna färger samt trumfdam. Ess räknas som 1 poäng, kungar och trumfdam som en halv poäng. Svaren beror på vilken styrka svararen visat i den tidigare budgivningen. Härvid används en s k startpunktsskala, som anger det normala poängtalet för olika bud.

Svaren på 4NT: 5§ färre poäng än förväntat, 5¨ förväntat poängantal, 5©  en halv poäng mer än väntat, etc.

2. Selektiv frågesmith. Som frågebud men svaren beror både på kontroll och poängantal. Svaren:

4. Selektiv autosmith. 1 särskilda fall räknas bara essen, trumfkung och trumfdam.

Konventionen finns beskriven i »Dansk Bridge» nr 215-219.

Efter 1§ och svar kan öppnaren i Romklöver avge en Beta-fråga genom att hoppa i färg. Svaren är följande:

Frågaren kan fortsätta med ny Beta-fråga (högre färg) eller Alfa-fråga (lägre färg). Svaren på Alfa-frågan:

På färgfråga visas exempelvis singelton plus två sidoess genom att hoppa i lägsta essfärgen (om denna ej är trumf).

Ess räknas som 1 poäng, kungar som 0,5 poäng. Svaren:

1. Trumffråga. När öppnaren höjer svararens positiva färgsvar frågar detta efter färgens styrka. Svaren:

Svar:

1. Ny färg från öppnaren efter ett positivt svar på 1§ är Alfa-fråga efter trumfstöd:

2. Beta-frågan förekommer efter negativt svar på 1§, när öppnaren hoppar i färg. Svaren följer Beta i Romerska frågebud.

3. Gamma-frågan i trumf, när öppnaren höjer svarsfärgen, är samma som i ordinär Precisionsklöver.

4. Delta-frågan förekommer efter sangsvar, när öppnaren hoppar i färg:

De skiljer sig från Precisionssystemets på några punkter. Efter positivt färgvisande svar på 1§ är reläbudet Alfa-fråga efter kontroller och extralängd. På flertalet Alfa-frågor svarar man billigaste bud med 0-2 kontroller, med 3-4 kontroller berättar man mer om sin hand.

Beta- och Gamma-frågebuden skiljer sig inte så mycket från tidigare beskriv­na. Däremot finns i systemet speciella frågebud (SAB, ATAB och SEAB) för att lösa problemen med trefärgade händer.

Ett kontrollbud visar intresse för slam och »kontroll» i den bjudna färgen.

Många föredrar att endast kontrollbjuda i naturlig ordning, d v s förstakon­troll före andrakontroll, men den moderna skolan - populariserad genom ita­lienarnas framgångar förordar ekonomisk kontrollbudgivning, d v s att kon­trollerna visas nerifrån.

Genom samarbete med kontrollbud i sidofärgerna kan man utröna huruvida motståndarna kan ta två snabbstick i en sidofärg eller ej. Dessutom fungerar kontrollbudgivningen ofta som en förlängning av den tidigare budgivningen. Genom att återgå till trumfen kan en spelare begränsa sitt slamintresse (visa dålig spelstyrka, tveksamhet om trumffärgens kvalitet, etc.). Genom att fortsätta kontrollbjuda kan han visa positivt intresse för slam.

Normalt kombineras kontrollbuden med 4NT som essfråga men andra kombinationer förekommer, t ex med 4NT som vilande eller allmänt positivt.

Det första kontrollbudet kan vara en slaminvit (och fastställer då trumfen) eller ett sätt att acceptera en konventionell slaminvit.

Många skiljer på aktiva och passiva kontrollbud. Man menar att frivilliga kontrollbud och sådana som höjer tricknivån är aktiva, medan neutrala bud (under lägsta trumfnivå) ibland kan vara obligatoriska och passiva.

Företrädare för denna metod var bland annat vårt Morotsgäng.

Den italienska metoden innebär att man kontrollbjuder ess, renonser, kung­ar och singeltons buller om buller, så länge det bara gynnar budgivningens eko­nomi.

Om en färg hoppas över i en kontrollbudsserie enligt italienska modellen förnekas kontroll i färgen. Om partnern därefter bjuder nytt positivt bud i an­nan färg, garanterar han också kontroll i den överhoppade färgen.

Flertalet accepterar numera den ekonomiska kontrollbudgivningen, dock utan att driva den till sin spets i sa hög grad som sker med italienska kontrollbud.

Budet 4NT visar:

a)     tre ess.

b)     två ess plus en kung i en av parets bjudna färger.

Svaren på 4NT:

a)     med två ess eller ett ess plus alla bjudna kungar - 5NT.

b)     utan ess - 5 i trumf (eller om trumf ej fastställts, lägsta gemensamma färg).

c)     med ess eller renons i en sidofärg - kontrollbjudes denna.

d)     med ess eller renons i färg som ej kan visas - 6 i trumf.

I Morotsklövern utvecklades konventionen ytterligare, so en kombination av Culbertsons 4NT och Neapelklöverns 4NT D.I.:

4NT visar tre ess av fem med trumfkungen som femte ess. Man bör inte bjuda 4NT utan att samtliga sidofärger är kontrollerade.

Pa 4NT visar 5NT att alla ess finns, men budet behöver inte vara direkt storslams­inviterande. 1 stället kan svararen visa storslamsintresse genom att kontrollbju­da över trumfen på femläget. Avslaget på 4NT är förstås 5 trick i trumf, medan lägre bud och 6 i trumf har samma betydelse som i normal Culbertsons 4-5NT.

När 4NT-bjudaren visat särskilt stark hand visar 4NT fyra ess av fem.

4NT visar minst två ess (utom med begränsad hand, som lovar minst ett ess). Budet visar också kontroller i objudna färger. Efter 4NT kan svararen visa kontroller eller bjuda slam.

Blue Team Club använder en moderniserad variant av 4NT D.l. där 4NT inte lovar två ess. Enligt BTC garanterar inte 4NT, utan förnekar snarare, kontroll i färg som överhoppas när 4NT bjuds.

Olika varianter kan förekomma, t ex att 4NT lovar andrakontroll i objud­na färger.

Typiska sådana bud är 4 trick i lågfärg eller 3 i högfärg efter utgångskräv­ande 2NT enligt Stenberg.

Ett annat exempel på vilande bud i slambudgivningen är 3NT när högfärg är överenskommen som trumf.

Ett vilande bud kan vara allmänt positivt men vanligen är det snarare så att den som avger budet inte har positiva värden, men a andra sidan för bra kort för ett negativt utgångsbud.

Svar på 4NT:

I mån av utrymme, beroende på vilken färg som är trumf, svaras enligt följande:

En annan variant år att det första steget visar fem små trumf, det andra da­men, det tredje ess eller kung medan trumffärgen är avslag och förnekar möj­lighet att bjuda lägre bud.

Utomlands är konventionen ofta känd under namnet Josephine.

Kelsey föreslog följande svar på 5NT:

När ruter är trumf visar 6§ en topphonnör.

När högfärg är trumf visar 6§ en topphonnör och 6¨ ess eller kung plus extra längd.

En svensk modifiering föreslogs av Jannersten och Stenberg:

När en högfärg är trumf kan frågaren efter 6§ fråga efter extra längd med budet 6¨.

Denna variant är den vanligaste i Sverige.

Budet ber svararen bjuda storslam med två topphonnörer i trumf

Barons trumffråga kan användas hade direkt och efter svar på Blackwood.

Denna metod används bara när en kontrollbudsserie har startats och passar bäst när kontroller visas i naturlig ordning (d v s. ess före kungar).

Topphonnörfrågan kan också användas i situationer där antalet ess redan är känt.